Mitt i centrala Stockholm reser sig S:t Clara kyrka med sitt torn högt över alla hustaken. Kyrkan som ligger vid Sergels Torg är öppen för allmänheten och hjälper dagligen människor i behov av mat, sällskap och kläder och har blivit en mötesplats för alla.
Det började redan på 1280-talet då S:ta Claras nunnekloster, som låg på platsen och var donerat av Magnus Ladulås, fyllde en liknande funktion för de mest utslagna. Välgörenhet är en självklar del för de flesta kyrkors verksamhet men för S:ta Claras utgör det kärnan. Tack vare sin plats och donationer från privatpersoner, stiftelser och företag har de i modern tid haft möjlighet att återuppta den alltmer viktiga hjälpen för utsatta människor.
Kyrkan är idag en distriktskyrka med en EFS-förening som ansvarig för verksamheten och där Mats Nyholm, präst och direktör, bedriver verksamheten tillsammans med bland annat Nathalie Edin, diakon. Det är ett gediget veckoprogram med aktiviteter dygnet runt. På schemat står till exempel nattbön, välgörenhet, utbildningar, böner, konserter, afternoon tea för kvinnor och mässor. Varje dag mellan klockan halv tio och halv elva delas mat ut till de som behöver.
– Oftast tar den slut fort, säger Nathalie och tillägger att den sponsras av affärer, restauranger och andra givare, men att en del köps in.
Det är en vacker byggnad där man på husväggens ristningar kan ana hur länge den stått och en magnifik insida med många vackra detaljer. Under besöket är det några få ensamma människor som sitter utspridda i bänkraderna, några mindre grupper som samtalar i låg ton, turister som fotar och personal som sköter allt från musiken till matutdelning och samtidigt pratar med de som vill och behöver.
I det lilla kaféet inne i kyrkan säljs kaffe och smörgås för 5 kronor styck. Bakom disken står två personer som serverar gästerna. De pratar knappt någon svenska men kommunicerar utan problem med alla. De som köper kaffe bjuds på en bulle. Det är ett trevligt, varmt och vänligt ställe som förgyller vardagen för ensamma och utsatta.
I parken som omger kyrkan finns flera byggnader och utanför “Lillkyrkan” står Peter och röker. Han har en så kallad OSA-anställning, Offentligt Skyddad Anställning och hjälper till lite överallt i kyrkans verksamhet. Idag hoppar han in i Lärjungaskolan som bedrivs i den gula lokalen varje förmiddag för de som vill lära sig mer om den kristna tron och fördjupa sig inom lärjungaskap. I rummet innanför den öppna ytterdörren är fullt med unga vuxna, pensionärer, lärare och präster som småpratar med varandra.
– Du är varmt välkommen in, vi har bara en kort paus men snart sätter vi igång igen, säger Peter och tar ett djupt halsbloss.
Kaffevagnen på Plattan
År 1989 var kyrkan under hård press och hotades av nedläggning. Samma år anställdes Carl-Erik Sahlberg som präst och han fick kämpa hårt men lyckades få upp antalet medlemmar och införliva kyrkan i Stockholms domkyrkoförsamling. Han har varit en av de drivande bakom dagens fina community för donatorer, anställda och medlemmar. Han är också den som startade initiativet till “kaffevagnen” som dagligen ställs ut nere på Plattan för att nå människor utanför kyrkan. Idag 34 år senare är det en daglig höjdpunkt för många.
Varje vecka, måndag till fredag klockan 13.30-14.30 rullas vagnen ner av de volontärer som anmält sig. Förutom kaffe finns kakor och klubbor, några tidningar och broschyrer. Det dröjer inte länge förrän det kommer människor fram som bjuds på kaffe och kaka. En av volontärerna sträcker mig en slät kopp.
– Det är många som kommer varje dag men också många nya och alltid mycket folk oavsett väder, säger den kvinnliga volontären samtidigt som hon häller upp kaffe till en man i rullstol. Idag får du ingen kaka, för den innehåller kardemumma, fortsätter hon vänd mot mannen som ser glad ut ändå.
Det dröjer inte länge förrän Peter dyker upp även han smuttandes på en kopp. Han känner alla som är där och hälsar på var och en av dem innan han kommer fram till mig.
– Är du född i Stockholm, frågar han.
Jag nickar och innan jag hinner svarar honom fortsätter han prata.
– Då vet du hur det såg ut förr, fullt med uteliggare och missbrukare här nere. Det är inte alls lika många kvar här längre.
Han vänder sig mot mitten av Plattan och pekar på en liten ensemble som spelar musik.
– Det där bandet är också från oss, alla kan bidra och alla får vara med, kyrkan är en väldigt bra plats, säger han och ler.
Vill du eller känner du någon som vill jobba som volontär går det bra att anmäla sig via hemsidan.
Text och foto: Charlotte Fredriksson
